Ungerska Riksförbundet i Sverige iakttar med stor oro omvärldens obegripliga kritik och angrepp på Ungern och hur dessa utfall används för att misskreditera Ungern och den ungerska nationen.
Anledningen till de senaste dagarnas reaktioner är den ändrade ungerska grundlagen (trädde i kraft den 1 januari 2012), den nya lagen rörande Ungerska Nationalbanken samt medielagen (godkändes 2011). Mot bakgrund av medieattacker, publicerade artiklar och politikers yttranden anser vi att den kritik som kommit till uttryck i åtskilliga fall är ogrundad och att den kommit till i brist på dels kännedom för och dels betydelsen av nämnda lagars innebörd.
Vi finner det oroväckande att de fördömande artiklarna och politikernas inlägg och attityd baseras på ensidig information samt bristen på respekt för den anklagade partens demokratiska rätt att få besvara eller ifrågasätta kritiken. En direkt följd av detta är att den breda allmänheten endast fått en ensidig och snedvriden information - något som är direkta motsatsen till de demokratiska rättigheterna och självvalda förpliktelserna om objektiv information, vilket västlig press och politik så gärna förkunnar.
Ungerska Riksförbundet tar därför avstånd från de tidningsartiklar och enskilda politiska ställningstaganden som framställer Ungern som odemokratisk, fascistisk, nazistiskt och antisemitistiskt inställd. Denna typ av kollektiva anklagelser är inte enbart ogrundade, utan även fullständigt oacceptabla för det ungerska folket och dem som känner till den ungerska nationens historia. Vi vill här påminna stiftarna till denna smutskastning, att Ungern och det ungerska folket genom historien gjort stora uppoffringar för att beskydda och bevara den europeiska demokratin - senast 1956 i samband med Ungernrevolten. I Europa var den ungerska lagen först med att tillåta fri religionsutövning, samtidigt som liknande aktiviteter på andra håll fortfarande var straffbara.
Ungerska Riksförbundets ståndpunkt är följande:
- Den nya grundlagen ersätter författning som bildades 1949 under Sovjets ockupation. Det borde därför vara förståeligt att en avgörande majoritet av det ungerska folket 21 år efter regimskiftet vill bryta med resterna av det kommunistiska förflutna och därmed ha en grundlag som utgör landets självständighet. Det är varje människas demokratiska rätt att uttrycka sin åsikt kring den nya lagen, huruvida man väljer att hylla den eller förkasta den är upp till var och en. Vad som däremot är uppenbart för alla som är bekanta med den nya grundlagen är att den fullständigt följer de europeiska normerna. Den vänder sig inte emot någon och den strävar efter att uppfylla den ungerska nationens och det ungerska folkets välfärd i ett gemensamt Europa. Vi anser det vara varje lands och nations suveräna rätt att självständigt formulera sina etiska normer, förutsatt att dessa inte riktas mot någon annan samt att de överensstämmer med de demokratiska grundprinciperna.
- I Medialagens ursprungliga text förekommer inte en enda paragraf som inte finns i liknande lagar eller regeringsdekret hos något annat EU-land. Icke desto mindre har Ungern tagit Europeiska Unionens kritik i beaktande och modifierat lagen, som sedan godkändes av EU våren 2011. Den som hädanefter kritiserat/kritiserar den ungerska medielagen känner uppenbarligen inte till dessa fakta, eller vill i värsta fall använda sin kritik som illasinnad propaganda.
- Den kritik som riktas mot lagen avseende Ungerska Nationalbanken (UNB) grundas på att UNB genom den nya lagen förlorar sin självständighet. Denna kritik är för oss obegriplig, eftersom UNB’s självständighet och neutralitet upprepas på flera ställen i lagtexten. Detta förstärks ytterligare av det faktum att centralbankschefen utses av parlamentet. Den nya strukturformen är heller ingen nyhet, eftersom flertalet EU-länders nationella banker drivs på liknande sätt.
Utöver ovanstående är Ungerska Riksförbundet starkt oroad över ett antal EU-politikers överdrivna, hysteriska och ogrundade kritik, där de hävdar att de nya lagarna är ett hot mot den ungerska och den europeiska demokratin och till och med kräver sanktioner från EU riktade mot Ungern. Med all respekt för yttrandefriheten kan vi inte acceptera kritikens hyckleri. Dessa kritiker - som för övrigt har Ungerns mandatröster bakom sig i Europaparlamentet – klassificerar å ena sidan Ungern som ett antidemokratiskt och diktatoriskt statsskick, men hade å andra sidan inte en röst att höja i oktober 2006 då stora folkgrupper blev utsatta för brutala attacker när de ville fira 50-årsminnet av 1956-års revolt. De framför ogrundad kritik mot Ungerns nya lagar och beskyller dem för att vara antidemokratiska, men reagerar inte över andra EU-länders lagar som innefattar kollektiv skuldbeläggande och/eller lagar som begränsar grundläggande rättigheter för dessa länders etniska minoriteter.
För att bevara tilliten till EU och dess ledande politiker samt för att undvika dubbelmoral, vädjar vi härmed till kritikerna att i framtiden inhämta grundlig och objektiv information. Detta är vad rättvisan och demokratin kräver och det är vår övertygelse att dessa aspekter även ligger i ett gemensamt Europas intresse.
för Ungerska Riksförbundet i Sverige
Szabolcs Bihari, ordförande
