Svédországi Magyarok Országos Szövetsége
 
Ungerska Riksförbundet
 

UR's yttrande 2010 beträffande lagen om Slovakiens statsspråk

 

EU präglas fortfarande av den konflikt som Slovakiens regering har orsakat genom antagandet av statsspråkslagen, som är riktad mot landets etniska minoriteter i allmänt, och mot den ungerska minoriteten i synnerhet. Tillåt oss att kort uppdatera Er om den senaste utvecklingen rörande den slovakiska statsspråkslagen och spörsmålet som denna orsakat, då detta fortfarande är ett högaktuellt problem som bidragit till en ökad spänning mellan den ungerska minoriteten i Slovakien och den slovakiska regeringen ledd av Robert Fico. 
 
Statsspråklagen modifierades, som bekant, den 1 september 2009 av det slovakiska parlamentet och trädde i kraft den 1 januari i år. Modifieringen innebar bland annat att man från slovakiskt håll valt att frångå det yttrande som OSSE:s högkommissionär för nationella minoriteter, Knut Vollebaek hade avgett i frågan. Då lagen redan modifierats var man tvungen att skifta perspektiv, och fokus kom därför, i enlighet med högkommissionärens senare rekommendation, att flyttas till bestämmelserna om implementering (detaljer om detta nedan).
För att söka lösa meningsskiljaktigheterna träffades Slovakiens och Ungerns respektive premiärminister i det ungerska Szécsény den 10 september 2009. Man kom bland annat överens om att substantiella konsultationer skulle äga rum med dels folkvalda representanter för den ungerska minoriteten i Slovakien, dels mellan de två staterna i form av en bilateral kommitté, där fokus skulle ligga på minoritetsfrågan (Joint Committee on Minorities, hädanefter JCM). I denna kommitté skulle enligt överenskommelsen även två representanter från högkommissionären ingå. Ytterligare en viktig del i överenskommelsen var det ömsesidiga åtagandet från såväl slovakiskt som ungerskt håll att även i det fortsatta följa högkommissionärens yttranden och rekommendationer.
Efter att JCM tillträtt vid tre tillfällen vägrade man från slovakisk sida att gå med på en fjärde konsultation, såsom föreslagits av Ungern till den 15 december 2009. Utan att tillbörligt ha konsulterat den ungerska minoritetens representanter i Slovakien antog den slovakiska regeringen ensidigt statsspråklagens implementeringsbestämmelser vid sessionen som hölls dagen efter det planerade kommittémötet (16 december). Detta stred kraftigt mot bland annat flertalet av de rekommendationer som högkommissionären hade avgett. Slovakiens ensidiga handlande utgjorde dessutom en kränkning av överenskommelsen i Szécsény och ett avsteg från Slovakiens politiska åtaganden enligt denna överenskommelse. 
 
Även bestämmelserna om den begränsade användningen av minoritetsspråk strider mot flertalet juridiskt bindande dokument på området; inte i sista hand det avtal om samarbete och gott grannskap som slöts mellan Ungern och Slovakien i Paris 1995 (och som trädde i kraft 1996). Enligt denna förpliktar sig parterna att i det fortsatta beakta minoritetsrätten såsom reglerade i en rad viktiga såväl folkrättsliga som EG-rättsliga dokument. Det ensidiga och diskriminativa handlandet från Slovakiens sida är därmed ett klart brott mot detta åtagande och bidrar dessutom endast till ytterligare spänning mellan de två staterna.
 
Den 4 januari i år publicerade högkommissionären ett yttrande innehållandes riktlinjer för implementeringen av statsspråkslagen, som enligt hans mening å ena sidan var nödvändiga för implementeringen. Samtidigt ämnade dessa att skydda rättigheterna som tillkommer de minoriteter som bor på Slovakiens territorium (också) beträffande användandet av det egna modersmålet inom såväl den privata som den offentliga sfären.
Högkommissionären rådde vidare de slovakiska myndigheterna att noggrannt bevaka och analysera lagens implementering. Bland dessa bestämmelser återfinns den om vitesföreläggande vid användandet av det egna modersmålet i offentliga sammanhang. Denna kan med fog anses vara den mest kontroversiella i hela lagtexten, för att inte tala om att den strider mot en av de mest grundläggande EG-rättsliga principerna, nämligen den om icke-diskriminering. Enligt den informella utvärdering som utförts av Europeiska kommissionens rättsavdelning (publicerad den 7 januari 2010 av presstjänsten Bruxinfo) ger vitesföreläggandet uttryck för en bakvänd logik, där statens intressen ställs före fundamentala rättigheter som tillkommer individen, något som också potentiellt strider mot proportionalitetsprincipen.
Högkommissionärens garanti om att han förblir insatt i frågan ända tills en tillbörlig balans mellan den slovakiska statsspråkslagen och skyddet för minoriteterna på Slovakiens territorium återställts (eller rättare sagt uppnåtts) är välkomnat. Denna garanti sträcker sig även till det att Slovakien antagit en omfattande och grundlig lag gällande skyddet av minoriteter inom statens gränser.
 
Enligt vår bestämda uppfattning bör kulturell och etnisk mångfald i dagens Europa betraktas som en tillgång snarare än ett hot. Minoritetsrätten (innefattandes användandet av modersmålet) bör således uppmuntras snarare än begränsas (eller till och med göras till en "straffbar förseelse"). Det är högst beklagansvärt att den slovakiska statsspråklagen även introducerat en ny politisk ideologi och ett nytt politiskt tillvägagångssätt i regionen, som kan komma att tjäna som ett farligt prejudikat för andra stater vid hanteringen av nationella minoriteter. Ett sådant prejudikat kommer dessutom att bli svårare att bemöta eller vända tillbaka allt eftersom tidens gång.
 
Vi hoppas att Ni inser allvaret med denna situation och att Ni finner möjligheter att påverka dem som har orsakat detta för att säkra de mänskliga rättigheterna, innefattande minoriteternas rätt till användandet av sitt modersmål i enlighet med de demokratiska värderingar som skall känneteckna vårt gemensamma Europa.
 
Tack för att Ni tog Er tid att läsa igenom detta. 
 
Väl mött,
Ungerska Riksförbundet
 
 
 
Högkommissionärens fullständiga yttrande den 22 juli 2009:

Támogatóink